KL… (Wait for it…) ICK!

”Vi klickade liksom inte.” Kanske ett av de vanligaste sätten att avfärda en dejt – ofta efter bara ett möte eller två. Jag har också gjort det, men jag är lite osäker på varför.

Kanske hoppas man så intensivt på den där marken-förvann-under-fötterna-känslan att det bara blir just det, den himlastormande kontakten, man letar efter? Eller kanske är man rädd, och hänger upp alla sina gamla issues och bagage på det där som redan är allmänt vedertaget? Klicket. Eller, mest troligt, är det lite av båda.

Efter lite läst kurslitteratur så inser jag dels att vi använder alla möjliga skyddsmekanismer för att vi egentligen inte vågar/vill/tror att vi kan, och dels att det kan komma långt senare. Förklara annars för mig hur gamla kompisar plötsligt kan bli himlastormande förälskade? Och dessutom – det torde vara omöjligt att rymma hela sin person – och alla briljanta saker som hör därtill – i ett första möte? Därmed borde det vara lika troligt/möjligt att ett direkt klick svalnar när man lär känna varann lite bättre, som att ett icke-passionerat första möte växer och klickar ljudligt när man väl kommit förbi nervositetsstadiet, och äntligen kan visa alla sina goda sidor.

Hur många dejter ska man ”ge det” innan man har rätt att säga det finns liksom ingenting där?

4 svar på “KL… (Wait for it…) ICK!”

  1. Nyligen dejtade jag en kille i knappt 12 veckor utan att det ”klickade” ordentligt. Tyckte så otroligt mycket om honom att jag hela tiden hoppades att den sista pusselbiten skulle falla på plats; den stora attraktionen. När jag till slut insåg att det inte skulle bli vi dröjde det drygt tre veckor innan jag gjorde slut, och det visade sig att han blev lättad eftersom han inte heller ville fortsätta tillsammans. Vi passar bättre som vänner, och är det i dag.

  2. Om man redan på en gång känner att nej den här vill jag inte träffa igen, ja då är det ju enkelt. Någon form av attraktion vill jag ju känna redan vid första dejten, men sen kan det ju vara så att man är väldigt nervös och inte visar sig från sin bästa sida. Så jag tycker i alla fall man ska ge det 2-3 dejter innan man kan säga bu eller bä.

  3. Jag tror man känner ganska snabbt om det finns en glöd. Känner man den inte så tror jag att chansen att den ”växer” fram är liten. Känner man inget på första dejten skulle jag nog ge det en dejt till.. sen är det slut.

  4. Nyligen dejtat en jättefin kille, eller han var rätt snygg och väldigt mycket min typ. Men redan vid första dejten kände jag nada. Han pratade bara om sig själv, sitt ex och jag fick ett intryck att han ville förmedla att han verkligen inte hade problem med att få tjejer. Jag svalnade omgående och tänkte att han förmodligen var rätt osäker., eller bara full av sig själv. Gav det två dejter till men lika ointressant som första gången. Tiden sprang verkligen inte iväg utan jag kollade klockan å minutrarna som segade i väg. Nä. Magen talar om ganska omgående om det kan bli nåt eller inte. Fast av princip ger jag det två – eller tre dejter. För man vet ju aldrig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *