Ännu doftar kärlek

Jag hade en katt en gång, en katt med förlossningspsykos. Eller, hon lever än idag men när vi flyttade från lägenheten med den kattvänliga innergården drog hon vidare till glada pensionärsdagar hos mina föräldrar. Hur som helst, andra gången hon fick ungar beslöt hon sig för att bli komplett galen. Anfalla oskyldigt sovande fötter/armar nattetid, av ren och skär primalhunger morra sig till den kebab man själv just skulle till att sätta tänderna i, komma flygandes från sidan för att borra in klorna djupt i lår- eller mag-köttet på vem som än kom inom tio meters radie… Ja, sånt. När vi inte längre vågade vara hemma, för så långt gick det i princip, gick jag till veterinären och bad om råd. Och lösningen, fick jag veta efter att i falsett ha redogjort för läget, hette feromoner. Lydigt införskaffade jag en liten dosa som skulle kopplas in i eluttaget, som en sån sänglampa man hade när man var liten, och pluggade andäktigt in den i vårt enda rum. Och hon blev from. Från mordisk markatta till mysigast på fredagsmyset, och sådan är hon än i dag. Så jag tror på feromoner. Och nu kan de leda en till kärleken också. Feromondejting, vilken grej. Och jag som gått runt i tron att jag dras lite extra till dofter som skog, hav, nybakat, lammstek med timjan, blomsteräng, stall och nästan uteslutande all herrparfym, lägger nu till ”smutsig t-shirt” på listan. Om den är hans, förstås.

Beija.jpg

”Nej då, vi är inte osams, gå och lägg dig du! Men du kanske borde sova med ena ögat öppet… Va? Nej, jag sa ingenting.”

Samtal vid desken kl 09:45

”Alltså vad ÄR det som har hänt?”

”Otrohet? Brutna äktenskapslöften under längre tid.”

”Men… vadå drabbar 60 procent av alla äktenskap, är det så?”

”Klart det är.”

”VA?”

”Alltså, det behöver ju inte vara rå-otrohet, utan bara lite.”

”Mhm. Skillnad på pågående affär och enstaka snedsteg också, förstås.”

”Ja, det sistnämnda händer nog nån gång under ett helt äktenskap.”

”… fast äktenskap kan ju vara ganska olika långa?”

”Ja, det är klart. Ett snedsteg på femtio år är bättre än ett på två.”

”Men ÅH, måste varenda kotte vara otrogen?”

”Ja… Kotte? Vem säger ”kotte”?”

Håll tyst och kyss mig?

Ni vet en av de där kurserna jag gått i vår? Den med relationer, nästa lördag blir jag diplomerad par- och relationspedagog, och det är fint det men hur som helst har vi under våren pratat massor om kommunikation. Det är ju bland det viktigaste, skulle jag säga, och vi har läst och lärt och tränat och övat och så till slut återvänder man till jobbet och så möts man av releasen på den här boken. Nu vet jag då rakt inte vad jag ska tro.

forbattra_relationen.jpg