En ny sorts telefon-sex blir det väl, i praktiken?

”Kanske kan jag vara din efterrätt i kväll.” Skulle du vilja prata mer sex med din partner, men saknar tiden, modet eller rätt tillfälle? Nu lanserar RFSU en ny app för att hjälpa pars sexliv på traven. Jag har recenserat den här. Och det ÄR ju en bra idé. Er egen lustfyllda hemlighet att rodna lite över när era fantasi-matchningar skickas ut klockan 15 varje dag (”lagom till eftermiddagsfikat”).

TV3 dokumentär – ser ni?

Nio dagar, tio kanske, så länge har jag legat hemma sjuk nu och det är smärtsamt vad trist det är när man vilar och vilar och aldrig blir bättre. Ända sedan vår en-veckas-semester har jag varit sjuk, och den måste jag berätta mer om för ingenting botar tydligen vardagsslentrian som några lediga dagar ihop – men först.

TV3 Dokumentär just nu, med kloka Sanna Lundell. Och kloka Ingemar Gens! Apropå förra inlägget – veckans tema är nämligen otrohet, och den big business som omger fenomenet. Man kan gå med på otrohetssajter (om man betalar), anlita privatdetektiver (om man betalar), återskapa radera data från datorhårddiskar och mobiltelefoner (om man… ja ni fattar). Människors rädsla att bli svikna, såväl som andras själviska benägenhet att aldrig nöja sig för den delen, har på något sätt förringats till nya sätt att kapitalisera på. Förespråkarna i kvällens program pratar om hur vi är ”skapta för att hantera spänning” och jämför vänsterprassel med fallskärmshoppning och what-not och jag blir bara så… beklämd. ”Folk säger att vi skor oss på andra människors olycka men vi resonerar så att på det här sättet får de inte veta något, alltså är de inte olyckliga.”

Vilka är det, mer än de som tjänar pengar på det, som resonerar så?

 

 

Men det går lika bra med Heartbreak hotel i Gävle

Otrohetssajten Victoria Milan frågade sina medlemmar vart de helst reser med sina vänsterprassel. Resultatet? En exotisk lista toppad av New York och Bora Bora. Men sanningen är mer praktisk än så.

I verkligheten bär snedsprånget inte längre än till en annan svensk stad. Ett dubbelrum i Skövde och en härva av lögner. Värt.

Relationstanke #3

Nästan varannan svarande i undersökningen Sverigemamman 2012 har allvarligt övervägt att lämna sin nuvarande partner. På TV3 ordnar en nyskild såpastjärna skilsmässoparty och på SVT Play tvistar Marcus Birro och Mian Lodalen om monogami och livslång kärlek i ”Annas Eviga”.

Det är som att tvåsamhet och ensamhet tycks skrämma oss nästan lika mycket. Så vi pratar om det. I alla upptänkliga forum vädrar vi våra åsikter kring hur andra väljer sina relationer och hur lätt – eller alldeles för sent – de ger upp. Aldrig har jag och mina vänner pratat så mycket om det här med att ”välja rätt” som innan den stora 30-nånting-bomben slog ner och majoriteten plötsligt var antingen gravida, radhusägare, mammor eller allt på en gång. Det velades, sneglades och analyserades över vinglasen på min balkong, hur vet man när det är rätt? Kanske är vi så indoktrinerade med att det är fel att ”nöja sig” att vi aldrig slutar snegla efter det potentiellt grönare 2.0-gräset på andra sidan. Men det är en tröstlös jakt, den efter det där eviga nyförälskelseruset som vi nånstans vet inte existerar.

Sedan valde vi. Och med facit i hand borde det där valet avdramatiseras lite. Så här är det nu, det är lyckligt och framtiden förblir lika svårspådd som den var igår eller förra året.