List-igt, för er som vill spela safe

Inte helt oväntat snubblar jag över en lista även idag. Den här gången på Daily Mail; tolv egenskaper som ökar risken för att din partner ska bedra dig. Låt mig sammanfatta detta för er som inte orkar med de rosa rubrikerna. Vi ser inte till detaljer här – vi gör bara en liten smidig lathund för hur du väljer en förjäkla trogen partner.

Om du inte vill bli bedragen, välj då en rasande smart partner (alternativt spela dum så ofta du kommer åt) – som ändå inte har hört talas om ”det här Facebook och Twitter” och dessutom tjänar mer än du även om hon/han inte jobbar särskilt mycket. Flytta INTE ut på landet – och framför allt: flytta inte ens ihop förrän ni är ringprydda och gängade, först då ska ni alltså bygga gemensamt bo i urban miljö. Välj inte en partner som har syskon eller föräldrar som någon gång vänstrat. Eller vad fanken, välj en partner utan vare sig syskon eller föräldrar så eliminerar du en massa onödiga risker. Däremot får hon/han gärna tycka mycket om din familj och vänner (oklart HUR mycket – det verkar inte finnas uttalade gränser där).

Så! Några modesta kriterier bara, så kan du sitta i din lägenhet och pusta ut av trygghet och känna dig dum, fattig och icke-bedragen resten av livet. Inte din partner förstås, eftersom han/hon blir sittande med de exakta (ack så farliga!) motsatserna i sin relation till dig. Men DU sitter säkert.

ledsen.jpg

”Jag visste det, vi skulle aldrig ha flyttat från stan…”

Glasklar relationskoppling

orangeriet.jpg

Igår var vi på Orangeriet en stund efter jobbet. Gillar det! Och jag är varken delägare eller PR-konsult men på riktigt, läget (vid vattnet på Norr Mälarstrand), inredningen (soffor, rökelse och allt som är fint) och eldstaden (ELDSTADEN!) får mig att undra: varför är det ofta så glest med folk där om vardagkvällarna? Varför?

Jaha, vad har det här med relationer att göra tänker ni. Dejtingställe tänker jag. Eller plats för att prata om relationer, som man ju ofta/alltid gör. Eller kanske göra-slut-ställe, strategiskt placerat invid Riddarfjärden – mycket effektiv flyktväg om man har båt.

Ja. Listar ALLTING, sa jag ju.

Cosmopolitan igen, det här är underbart; idag listas ”three weird signs he’s in to you”.

Bäst är nummer ett: han beställer steken. ÄVEN om han i hemlighet förderar pasta beställer han stort blodigt köttstycke för att riktigt brösthårs-tuppa sig och göra dig knäsvagt imponerad av hans manlighet.

En STUDIE visar detta. Forskare har FORSKAT på detta.

Dessutom börjar han per omgående prata som du och sedan tappar han sitt korttidsminne för att han är så fokuserad på att uppvakta dig. Så, nu vet ni, håll utkik efter de gyldene tecknen!

Herregud.

steken.jpg

Macho-macho man.

Apropå senaste kommentaren: ”Jag vill dela mitt liv”


Jag älskar listor, men en del är så dumma att de inte förtjänar sitt bläck på pappret.
Amerikanska Cosmopolitan har listor över precis allt – för ett tag sedan listade de ”fem tillfällen då du INTE ska sms:a Honom”.

– Stå emot behovet att höra av dig, det tar bort jaktens behag för honom, säger psykologen till Cosmo, om att skicka en texthälsning efter dejten.

Jag har tydligen tänkt helt fel tidigare, jag visste verkligen inte att målet med en dejt var att främja och stödja Hans jaktlust. Om jag har haft en bra kväll tack vare honom ser jag inget fel i att meddela det. ”Jag är din flickvän nu. Jag vill föda dina barn.” Skulle jag inte skriva. Men ”Tack för en fin kväll, hoppas det blir fler.” Om en kille blir kallfotad och springer åt andra hållet på grund av det kan han lika gärna fortsätta springa tills han får håll och kramp och ramlar över ett staket så jag inte ser honom längre.

Spela svår, som ju är precis vad man gör när man praktiserar det berömda ”spelet”, är det mest tröttsamma och ointressanta som finns. Vill jag säga att maten var god eller att mitt leende fastnat i ansiktet eller att hans blick var paralyserande fast på ett bra sätt så skriver jag det i ett sms på bussen hem. Och den skönaste responsen jag kan få då är inte två dagars svår och speciell tystnad, utan ett rakt, fint svar.

Typ ”Dito. Du är fin.”

Dagens…

IMG_0467.JPG

Dagens relationsspaning: Caféfrukost och DN med rivig helsidesannons för Dressman, nej förlåt nätdejting. Blir du nyfiken eller vettskrämd av att ”någon väntar på dig”?

Nätdejting #1 (Spara 1348 kronor!)

Okej, nätdejting alltså. Det fascinerar mig. Framförallt det där med hur man väljer att illustrera sin annons. ”Utseendet är inte allt!” Nä, klart det inte är. Men betänk att alla dina andra goda sidor kanske inte lyckas/hinner skina igenom några nerklottrade rader på en dejtingsajt – speciellt med tanke på de hundratals andra profiler som ska scannas av.

Utseendet, eller kanske mer valet av foto, spelar in. Och visst, det som är vackert i en persons ögon behöver inte vara det i en annans. Men bara överkroppar, dimmiga festbilder, bortklippta ex – vad hände där? En skruttig Volvo kombi putsar man upp i timmar, dammsuger, knypplar nya sätesöverdrag och parkerar den framför en spegelblank sjö när den ska fotograferas för en Blocketannons. Men när man gjort det aktiva valet att ge sig ut i cyberrymden för att hitta en livspartner, då letar man med vänsterhanden i Facebookarkivet och laddar upp en suddig personalfestbild?

Vad är tanken, att visa på spontanitet? Förneka fåfänga? ”Äsch, den här gamla trasan, jag bryr mig inte om vad jag lägger upp för bilder för jag har ett så rikt inre.” Men det inre ligger (tyvärr) inte högst upp i blickfånget när man som kärlekstörstande singel hastar förbi med ett väl uppjobbat tempo i klicka-vidare-fingret. Bra (opretentiös, påklädd och glad) bild = fler chanser till volvo-villa-vovve (eller vad det nu är man drömmer om).

Och en sak till när jag ändå tänker högt; fundera över texten. Jag vet med säkerhet att jag skulle tänka både en och två gånger extra om jag betraktade en dejtingprofil med en vacker och strålande leende man på en bild som kompletterats med några rader smileys, *rodnar*, eller varför inte det klassiska och smärtsamt intetsägande ”jaha, vad ska man skriva här då..”
En gång, och två gånger extra skulle jag tänka. Och sedan klicka vidare utan att vända mig om.

Kan vi inte göra en lista? Vilka är de största missarna att undvika när man filar på sin profil? Vad får er att klicka vidare illa kvickt och fundera över hur ni ska begära pengarna tillbaka med hänvisning till galningsgarantin?

Här sitter jag och…

kurs.jpg

Jaha. Här sitter jag och smyglyssnar på powerballader och dricker kaffe och bläddrar i kurskataloger och BARA SÅDÄR fick den här bloggen ett syfte! Vi ska lära oss mer om till exempel att dejta på nätet och kärleksfull beröring utan att betala 1348 resp. 1100 kronor för kalaset. Till exempel, bara. Är ni med?